För känslig..

Seriöst, jag måste vara på tok för känslig..
man kan inte bli upprörd av att en nybliven tjejkompis säger att hon ska messa en och sedan inte gör det.
Man kan bara inte bli det. Det är inte normalt.
Ändå blir jag det.
Kanske inte upprörd, men jag börjar undra - varför är jag så lätt att glömma av? Visst, det kanske inte blev nån film, det verkar inte så, men jag blir alltid så lätt besviken.

Och kanske ville en del av mig att han skulle vara där också.
Men seriöst, fem år yngre. Vad kan man förvänta sig egentligen? Inget, just det. Och inget är just vad det är. Men ibland kan han bara charma en så himla lätt. Det är otroligt. Och han gör det inte med idiotiska komplimanger, han gör det genom att vi har enormt kul ihop.

Tack så mycket, världens skapare, för att du har sett till att vi inte pratar samma språk allihop, för då skulle jag ju i teorin inte kunna publicera det här inlägget.

Åh, jag känner mig så gammal..