För knappt 2 dar sen ville jag bara hata alla.
Nu vill jag bara att någon ska hålla om mig.
Även en ensam liten tjej från Sverige behöver ha någon som tar hand om henne ibland. Jag antar att det var därför jag var så stabil en gång i tiden - en kort stund iaf - när Oskar kom två våningar uppifrån och gav mig kramar då och då, helt slumpmässigt. :P
Nja, jag vet inte om det riktigt var slumpmässigt, jag tror han kände på sig när jag behövde ha någon som kramade om mig. Han hade nån form av sensor som tog in när jag kände mig ensam.
Jag känner mig ensam nu.
Varför räcker inte hans radar hit? Och varför är det ingen som har en inbyggd radar här, på andra sidan jordklotet. :(
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment